Hade inte tänkt skriva något ikväll, eftersom det blir så otroligt mycket negativt. Men å andra sidan, alla har inte så jävla rosenskimrande och perfekta liv.

Imorse möttes jag av kaos inne på jobbet. Galna barn och en desperat kollega. Vi fick slita på ensamma då halva arbetslaget var borta. Eftersom Cecilia är sjukskriven på halvtid gick hon hem vid 12, och jag fick jobba ihop med en vikarie resten av dagen. Totalt var det 7 personal borta idag, vi fick 2 vikarier. Sådana dagar känns det bara som att man har lust att skita i allt. Det är inte normala villkor att jobba på! Tänkte faktiskt idag, igen, att "jag måste säga upp mig nu, måste". Men... Nej, kan inte bara hoppa av mitt i något! Ska greja det här!

Vikarien vi fick idag kan jag fan inte med heller. Hon har ingen positiv energi alls. Sur, lat och rätt bitchig.
Förstår att det suger om man är missnöjd med sig själv, men om man kommer som vikarie får man ju faktiskt rätta sig efter vad den ordinarie personalen tänker. Säkerligen jobbigt att ta till sig att JAG, som är 15 år yngre, faktiskt är den som har något att säga till om ;). Jag menar inte att vikarier är några slavar som personalen ska köra med, ABSOLUT inte. Jag har ju också hoppat runt på olika ställen när folk varit sjuka, vet att det känns halvkul ibland. Dock är och var jag fan ALLTID ödmjuk, positiv och INTRESSERAD av att jobba.

Imorgon får jag jobba övertid igen, eftersom det inte passade vikarien att jobba de tider som behövdes (GUD vad arg jag var när jag åkte hem idag, haha). Jag tycker att om man är vikarie så är man ju faktiskt det för att man behöver täcka upp när någon är borta. Finns inte dirkt utrymme för egna önskemål ;D. (Nu menar jag inte att man som vikarie inte har rätt att vara sjuk, gå till tandläkaren och sånt, men så var inte fallet nu..).
På kvällen ska jag sessutom på en föreläsning i RUS, relationsutvecklingsschema. Frivilligt och jag vill ju gå, men känns sådär halvlockande just nu :P.

Jaja, jag är en jävla bitch. Puss och godnatt!