Feberfri idag, bara en satans huvudvärk. Lite alvedon, på med rejält med kläder och strax iväg till jobbet! Inte jättelockande, men vad ska man göra? :)

Funderar lite kring mitt jobb. Det är ju liksom en evighetshistoria som man alltid kan återkomma till, haha. Har ju sagt x antal gånger att det finns så många märkliga och faktiskt elaka människor där. Men i alla fall, jag tänkte när jag stod i duschen, på att jag faktiskt tagit lite illa vid mig av en sak. Något som någon gjort, utan att tänka sig för. Den här personen gör/säger ofta elaka grejer, helt utan att tänka sig för. (Detta är INTE rasist/satkärringen ;D). Man talar om för henne, lite fint, att "nästa gång kanske...", och hon verkar vara med på att hon ska göra annorlunda nästa gång. Men så blir det aldrig! Hon bara fortsätter, med att på något vis bara se sig själv. Hennes behov och hennes sätt att se på världen är det som är relevant. Finkänslighet och ödmjukhet finns liksom inte medräknat. Det jag undrar över, och funderade på, är; VARFÖR är vissa människor så? När jag ska göra något, eller bara rent allmänt i mitt vardagsliv, så tänker jag ju på att andra människor ska må bra. Jag är mån om andra och hur andra tänker, tycker och känner kring saker. Jag försöker absolut inte framställa mig själv som Jesus Kristus själv, jag menar bara att jag är nog som folk är mest; bryr mig om mina medmänniskor, för att underlätta vardagen för oss alla. Hur kommer det sig att vissa människor saknar den förmågan?

Jättejobbig text utan stycken, och förmodligen helt gaggigt. Men nu måste jag skynda mig iväg till jobbet förstår ni ;). Så, vad sägs?

Puss!